Nya riktlinjer för hormonbehandling klara

Nu kommer de nya rekommendationer som styr vårdens handläggning av klimakteriebesvär. Bland annat ändras rutinerna vad gäller bioidentiska hormoner och om den tidpunkt då behandling ska sättas in.

I Sverige utfärdar Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) riktlinjer för handläggning av vissa medicinska tillstånd som SFOG:s styrelse bedömt som särskilt angelägna. Riktlinjerna styr hur läkare ska handlägga dessa olika medicinska tillstånd och senast riktlinjerna för klimakteriebesvär uppdaterades var år 2010.

Sedan i början av förra året har en grupp läkare arbetat med att – utifrån ny evidens som framkommit under de senaste åren – uppdatera riktlinjerna och nu har man kommit i mål och antagit dokumentet SFOG-råd för menopausal hormonbehandling.

Subjektiva klimakteriesymtom

I de nya riktlinjerna, och dess bakgrundsdokument, betonas bland annat att det är kvinnans subjektiva klimakteriesymtom och upplevelse av hur symtomen påverkar hennes livskvalitet som avgör om hon ska erbjudas behandling. I en eventuell diskussion om hormonbehandling bör också rådgivning ges om hälsosam livsstil, inklusive rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet.

– I riktlinjerna betonas nu också vikten av – och fördelarna med – start av behandling i nära anslutning till sista mens för de kvinnor som har symptom, förklarar Alkistis Skalkidou, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av författarna till de uppdaterade riktlinjerna.

Hormonbehandling uppges också, enligt råden, ha positiva effekter på livskvalitet, sömn, benmineralhalt, frakturrisk och hjärt-kärlsjukdom, samt minska risken för diabetes och total mortalitet. Dock bör inte kvinnor med odiagnostiserad vaginal blödning, anamnes på bröstcancer, aktuell djup ventrombos eller lungemboli, aktuell eller tidigare arteriell hjärt-kärlsjukdom samt allvarlig gall- eller leversjukdom i allmänhet sättas in på systemisk MHT.

Bioidentiskt progesteron i riktlinjerna

Kombinationsbehandling (östrogen + gestagen) uppges vara associerad med en något ökad risk för bröstcancer efter mer än fem års medicinering, medan östrogen enbart ger en betydligt mindre risk eller ingen riskökning alls. Nya studier tyder, skriver SFOG, på minskad risk för bröstcancerrelaterad mortalitet vid behandling med bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen.

– Rekommendationerna beskriver nu bland annat fördelar och nackdelar med olika hormonkombinationer som syntetiskt gulkroppshormon tillsammans med östrogen jämfört med bioidentiskt progesteron och östrogen, säger Alkistis Skalkidou.

Individualiserad behandling

Att inleda systemisk hormonbehandling hos kvinnor som är äldre än 60 år eller mer än tio år efter menopaus rekommenderas inte på grund av större absoluta risker för hjärt-kärlsjukdom, stroke, djup ventrombos och demens, men kan övervägas utifrån den individuella kvinnans risk-nytta balans.

Allmänt gäller att hormonbehandlingen ska individualiseras och hänsyn tas till ålder, tidpunkt för menopaus, kvinnans hälsorisker och preferenser för bedömning av den individuella risk-nytta balansen med hormonbehandlingen. Beslut om att avsluta behandling bör tas efter noggrant övervägande av kvinnans preferenser och risk-nytta balans. Den tidigare rekommendationen om högst fem års behandlingsduration gäller inte längre.

riktlinjerna hormonbehandling piller rosa burk