Nya riktlinjer för behandling av klimakteriebesvär

Snart kommer de rekommendationer som styr vårdens handläggning av klimakteriebesvär att ändras, bland annat vad gäller bioidentiska hormoner och om den tidpunkt då behandling ska sättas in.

I Sverige utfärdar Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) riktlinjer för handläggning av medicinska tillstånd som SFOG:s styrelse bedömt som angelägna att ha gemensamma riktlinjer för. Dessa riktlinjer är evidensbaserade rekommendationer för hur läkare ska handlägga olika medicinska tillstånd. Senast dessa riktlinjer uppdaterades för klimakteriebesvär var år 2010 och nu är det snart dags igen.

– Det har kommit fram ny evidens under de gångna åtta åren och därför tycker vi att det nu är dags att uppdatera dem, förklarar Alkistis Skalkidou, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som tillsammans med professorn och överläkaren Angelica Lindén Hirschberg, är en av författarna till de uppdaterade riktlinjerna.

Behandling bör starta tidigt

En av nyheterna rör vid vilken tidpunkt hormonbehandling ska sättas in. Om en kvinna har befunnit sig i klimakteriet en längre tid innan hormontillskott sätts in, verkar riskerna med medicineringen kunna öka och detta beaktar man nu i de nya rekommendationerna.

– I riktlinjerna betonas nu vikten av start av behandling i nära anslutning till sista mens för de kvinnor som har symptom, förklarar Alkistis Skalkidou.

En annan ändring handlar om så kallade biodentiska hormoner. Tidigare har framför allt syntetiskt progesteron, gestagen, använts i Sverige men i riktlinjerna inkluderas nu även mikroniserat progesteron, som är just ett bioidentiskt hormon.

– Rekommendationerna beskriver nu bland annat fördelar och nackdelar med olika hormonkombinationer som syntetiskt gulkroppshormon tillsammans med östrogen jämfört med bioidentiskt progesteron och östrogen.

Individualiserad behandling

Tidigare fanns också en gräns på fem år för hur länge klimakteriebesvär skulle behandlas.

– Men denna behandlingsgräns tas nu bort och riktlinjerna betonar att all behandling bör vara individualiserad, konstaterar Alkistis Skalkidou.

Syftet med de uppdaterade rekommendationerna – som beräknas börja gälla vid årsskiftet – är, enligt SFOG, att gynekologer och kvinnor i Sverige nu ska få tillgång till den senaste evidensen kring behandling av kvinnor i klimakteriet.

– Vi hoppas ju att detta innebär att de kvinnor som behöver, får bättre och adekvat hjälp mot sina klimakteriebesvär och att detta leder till att en minskning av antalet kvinnor som avstår eller inte får rätt behandling, förklarar Alkistis Skalkidou avslutningsvis.

De nya riktlinjerna ser ut att träda i kraft senare i vår. Läs mer om det här.

Professor Alkistis Skalkidou
Foto: Uppsala Universitet