Maria skulpterade sig genom klimakteriet

Jag kom själv tidigt in i klimakteriet och minns de nattliga vallningarna, då ”den inre bastun” tändes till 110 grader. Alla svettningar som kom helt plötsligt och oväntat och som gjorde att det ibland var olustigt att vistas ute bland folk. Min räddning blev att börja äta hormontabletter.

En klump lera som blir till liv och spänningen inför det färdiga resultatet. Namnet på skulpturerna är också en viktig del av helheten och de har ofta mångbottnade titlar. Vi har flera hundar och en katt inom familjen och de är mina inspirationskällor. Min önskan är att kunna fånga en blick och ett kroppsspråk. Jag vill med mina skulpturer förmedla både allvar och humor.

Jag kom själv tidigt in i klimakteriet och minns de nattliga vallningarna, då ”den inre bastun” tändes till 110 grader. Alla svettningar som kom helt plötsligt och oväntat och som gjorde att det ibland var olustigt att vistas ute bland folk. Min räddning blev att börja äta hormontabletter. För mig fanns det inget alternativ och jag fick livet åter. Jag har nu ätit dessa i över tio år och har hela tiden mått väldigt bra. Då det finns en ökad risk att utveckla bröstcancer så har jag varit extra noga med att kolla upp mina bröst och gå på mammografi. Jag har, sedan ett antal månader tillbaka, halverat östrogendosen och hoppas snart kunna sluta med tabletterna.”

Maria Duse, 60 år, Danderyd

Vill du se på fler av Marias skulpturer kan du besöka hennes hemsida www.duseart.se