Jag blir rasande!

Det fullkomligt kokar över i huvudet och det kan handla om bagateller, det är det värsta.

– Mamma bli inte så där arg, du får inte bli en sån där arg tant. Orden kom från min dotter och jag hör hur jag fräser tillbaka med min tråkigaste röst och hon blänger på mig på ett sätt som får mig att tugga fradga (överdrivet, men ni fattar känslan. För just nu är alla i min närhet idioter och dom förstår absolut ingenting). Det är kanske inte är hela sanningen och jag är smärtsamt medveten om det. För mig blir det ett problem, att  jag går från noll till hundra på några sekunder i känslan av kraftig aggressivitet.  Jag tycker det är jobbigt. Insikten om att jag är en ”klimakteriekärring”. För hur ska jag kanalisera mina känslor? och varför känner jag så här? Är det utmattning som är lösningen. Börja boxas eller springa flera mil om dagen, svårt att ta till mig goda råd och tips allt känns så käckt och påhittat. Jag vill bara bråka, känner mig osnygg och fruktansvärt påfrestande och krävande. Det är väl ok om man är tretton år men nu är jag ju betydligt äldre.

Jane i Umeå

2018-12-20T12:50:28+00:00