Hormonläkemedel varierar stort i landet

Hormonläkemedel vid klimakteriebesvär är betydligt vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även antalet kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierar. Det visar Socialstyrelsens första nationella kartläggning av vård och behandling vid klimakteriet.
– Socialstyrelsen har under de senaste åren genomfört flera arbeten med fokus på kvinnors hälsa. I och med denna kartläggning kan vi nu också ge en första överblick av vård och behandling vid klimakteriebesvär, säger Christina Strååt, projektledare på Socialstyrelsen.

Omkring 70 procent av alla 47–56-åriga kvinnor har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar, enligt en svensk studie. Även torra och sköra slemhinnor är vanligt. Kartläggningen visar att 11 procent av landets 45–60-åriga kvinnor hämtade ut receptbelagda läkemedel mot dessa besvär under 2018. Vid en jämförelse av länen skiljer sig siffrorna stort. Flest uttag av hormonläkemedel gjordes i Uppsala och Stockholms län: strax över 400 uttag per 1000 kvinnor. I Blekinge, Jämtland och Kronoberg var uttagen däremot färre än 250 per 1000 kvinnor. En kvinna kan ha gjort flera uttag.

– Dessa skillnader är så pass stora att vi kommer att gå vidare och analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut, och även vad kvinnor i klimakteriet behöver när det gäller råd, stöd och behandling, säger Christina Strååt.

Skillnader i vårdkontakter och hormonläkemedel

Kartläggningen visar också att det varierar mycket hur ofta kvinnor besöker den gynekologiska öppenvården för sina klimakteriebesvär. Kvinnor i Stockholms län hade under 2018 flest vårdkontakter, 14 300 per 100 000 kvinnor. Det är omkring sju gånger fler besök än i exempelvis Skåne, Kronoberg och Västmanland.

– En del av skillnaderna skulle kunna förklaras av att kvinnor i vissa delar av landet i högre utsträckning fått hjälp inom primärvården, exempelvis på en vårdcentral eller barnmorskemottagning. Det behöver vi undersöka vidare, säger Björn Nilsson, enhetschef.

Uppgifter om vårdkontakter i primärvården eller hos andra yrkesgrupper än läkare ingår inte i kartläggningen eftersom dessa uppgifter inte registreras i Socialstyrelsens patientregister.

– Utifrån denna första kartläggning behöver vi nu fördjupa bilden, för att bedöma behovet av åtgärder för att förbättra råd, stöd och behandling till kvinnor i klimakteriet, säger Christina Strååt.

Läs hela kartläggningen här.

hormonläkemedel tablettkartor med mikroniserat progesteron studie
hormonläkemedel klimakteriet
Till toppen